Uttal

  • Uttal
  • Okänd accent:
    • IPA: /ˈklɔ̀ka/
Översättning
1.saat
2.çan
3.kol saatı

Artikel: en.

Definitioner

Substantiv

  1. tidmätare (ursprungligen mekanisk (analog) med rund urtavla och visare, men kan även vara digital)
  2. klockslag
  3. konformigt metallföremål avsett att frambringa ljud vid påverkan (jämför bjällra)
  4. även om andra klockformade saker men med annan funktion

Verb

  1. ta tiden för en händelse; mäta hur lång tid något tar
  2. speciellt mäta tiden det tar att färdas en viss sträcka; mäta hastighet
  3. styra med en speciell pulsformad klocksignal, på det att saker och ting endast ska hända då klockan byter tillstånd från hög nivå till låg (eller i vissa tillämpningar tvärtom)

Exempel

  • Klockan i köket har stannat och behöver nog ett nytt batteri.
  • Vet ni vad klockan är?
  • Klockorna i kyrktornet vägde flera ton styck
  • Dykarklocka användes förr för att kunna dyka djupt
  • Bilen klockades till hundratjugo kilometer i timmen.

Böjningsformer

PerfektparticipklockadImperfektklockade
PresensparticipklockandeBestämd singularklockan
PresensklockarSupinumklockat
Obestämd genetiv singularklockasBestämd genetiv singularklockans
Obestämd nominativ pluralklockorObestämd genetiv pluralklockors
Bestämd genetiv pluralklockornasBestämd pluralklockorna