Sökningen returnerar flera ord med olika skiftläge:
| Översättning | |
|---|---|
| Substantiv | |
| 1. | adam |
| Andra/okänd | |
| 2. | erkek |
| 3. | eş |
| 4. | koca {m} |
Artikel: en.
Definitioner
Substantiv
- (ofta vuxen) människa av manligt kön
- äkta make, man i äktenskap
- person i allmänhet, oavsett kön
- (endast i bestämd form) tilltalsord till manlig bekant eller vän (med vänskaplig underton)
- medlem av exempelvis militär eller polisiär trupp
- längre hår på ett djurs nacke
Pronomen
- opersonligt pronomen som avser en ospecificerad tänkt person eller ett större kollektiv (oftast en hel samhällsgemenskap)
- vagt om talaren själv i syfte att tona ner självhävdelse
Exempel
- Där går två män och en kvinna.
- Det är min mans kostym.
- Hur är läget, mannen?
- Den svenska hären på 10 610 man anföll den cirka 37 000 man starka ryska armén.
- Hästens man glänste i solen.
- Man får inte äta eller dricka i det här rummet.
- Det man inte vet tar man ingen skada av.
- Man har ju varit med om en del under sitt liv.
Böjningsformer
| Bestämd singular | mannen | Bestämd singular | manen |
| Obestämd genetiv singular | mans | Bestämd genetiv singular | mannens |
| Bestämd genetiv singular | manens | Obestämd nominativ plural | män |
| Obestämd nominativ plural | manar | Obestämd nominativ plural | mannar |
| Obestämd genetiv plural | mäns | Obestämd genetiv plural | manars |
| Obestämd genetiv plural | mannars | Bestämd genetiv plural | männens |
| Bestämd genetiv plural | manarnas | Bestämd genetiv plural | mannarnas |
| Bestämd plural | männen | Bestämd plural | manarna |
| Bestämd plural | mannarna |