Uttal

  • Uttal
  • Okänd accent:
    • IPA: /pʊˈliːs/
Översättning
Substantiv
1.polis
2.güvenlik görevlisi

Artikel: en.

Definitioner

Substantiv

  1. samhällsorganistion med uppgift att bekämpa brottslighet och att upprätthålla lag och ordning i en stat eller stad
  2. person som arbetar inom polisen
  3. en form av försäkringsbrev, särskilt om sjöförsäkringar

Exempel

  • Polisen vände sig till allmänheten efter tips.
  • Rånarna blev omringade av ett stort antal poliser.

Böjningsformer

Bestämd singularpolisenBestämd genetiv singularpolisens
Obestämd nominativ pluralpoliserObestämd genetiv pluralpolisers
Bestämd genetiv pluralpolisernasBestämd pluralpoliserna

Kategorier