Uttal

  • UttalUS
  • Okänd accent:
    • IPA: /ˈbrændɪʃ/

Ingen översättning hittades i den valda målspråket.

Brandish verkar vara ett sammansatt ord. Prova att söka dess delar separat:

Definitioner

Verb

  1. (transitive) To move or swing (a weapon) back and forth, particularly if demonstrating skill.
  2. (transitive) To bear something with ostentatious show.

Substantiv

  1. The act of flourishing or waving.

Exempel

  • He brandished his sword at the pirates.
  • the quivering lance which he brandished bright
  • to brandish syllogisms
  • It sets the stage for cutting corners in our principles just so we can brandish a perceived badge of stature.
  • The bank robber was brandishing his weapon.

Böjningsformer

PerfektparticipbrandishedPerfektparticipbrandisht
ImperfektbrandishedImperfektbrandisht
PresensparticipbrandishingPluralbrandishes
Tredje person singular indicativ presensbrandishesTredje person singular indicativ presensbrandisheth