| Översättning | |
|---|---|
| Substantiv | |
| 1. | güven |
| Andra/okänd | |
| 2. | güvenç |
| 3. | itimat |
Artikel: ett.
Definitioner
Substantiv
- det att tro och lita på att någon är förmögen att handla (intellektuellt och moraliskt) korrekt, och också handlar korrekt
- förtroligt meddelande
Exempel
- Har du förtroende för ledningen?
- Hans agerande inger förtroende.
Böjningsformer
| Bestämd singular | förtroendet | Obestämd genetiv singular | förtroendes |
| Bestämd genetiv singular | förtroendets | Obestämd nominativ plural | förtroenden |
| Obestämd genetiv plural | förtroendens | Bestämd genetiv plural | förtroendenas |
| Bestämd plural | förtroendena |