| Översättning | |
|---|---|
| 1. | düşmek |
Definitioner
Verb
- okontrollerat röra sig mot en himlakropps yta; okontrollerat röra sig i ett gravitationsfält
- bli intagen av fienden
- förlora en tävling eller en match mot någon man sett en möjlighet att slå
Exempel
- Hon föll från nedersta våningen, men fick inga allvarliga skador.
- Jag är trädets vän. Därför äter jag bara fallen frukt.
- I spurtuppgörelsen om tredjepriset föll Andersson mot den ryske åkaren.
Böjningsformer
| Imperfekt | föll |
| Presensparticip | fallande |
| Presens | faller |
| Supinum | fallit |
| Imperativ | fall |