Synonymer
Uttal
| Översättning | |
|---|---|
| Substantiv | |
| 1. | kapasite |
| 2. | yetenek |
| 3. | kabiliyet (kābiliyet) |
| Andra/okänd | |
| 4. | yeti |
Artikel: en.
Definitioner
Substantiv
- det att kunna göra något
- det att ofta, mindre avsiktligt, göra något
- person som har en särskild förmåga(1); någon som kan göra något speciellt (och göra det väl)
Exempel
- Min ovanligaste förmåga ligger i att memorera siffror i tal.
- Han har en osedvanlig förmåga att försvinna.
- Talangjakten drog till sig ett stort antal lokala förmågor.
Böjningsformer
| Bestämd singular | förmågan | Obestämd genetiv singular | förmågas |
| Bestämd genetiv singular | förmågans | Obestämd nominativ plural | förmågor |
| Obestämd genetiv plural | förmågors | Bestämd genetiv plural | förmågornas |
| Bestämd plural | förmågorna |